Kallsup

Nu känns det okej i magen, men har i övrigt undrat mycket om det verkligen är för mig. Känner så mycket ångest, mest för framtiden kanske, men ändå. Det är det värsta. När livet bara känns som en lång lång tunnel utan slut och mening. Även fast det fortfarande betyder något. Känns som att allt jag gör blir tråkigt och dåligt. Kan jag inte vara som alla andra.

10 saker jag är tacksam för:

Mina ben, mat, promenader i solen, min bullet journal, kissarna, fina krukväxter, gulliga bebisar på instagram, frukost, lunch, middagar med någon jag tycker om.

(mest materiella saker jag är tacksam för idag, självklarheter. Men det får vara okej. Och livet är fantastiskt också, så låt mig inte dra ner din känsla, jag har bara lite svårt att hitta meningen ibland. Men tror det är en sån grej som växer bort.)

Gillar

Kommentarer